Den där Känslan...
"Den rätta känslan?!"
Jag kan sakna känslan av att vara helt upp i öronen besatt av något.
Barbie var första besattheten och fyfan vad roligt det var, vi satt i timmar och drömde oss bort till andra världar långt långt borta.
I mellan och lågsatdiet så var det böckerna, jag kunde gå upp i en bok så att hela världen försvann runt omkring mig. Jag sluckade böcker som om det vore syre.
Sedan kom twilight och det vände hela världen upp och ner. Det var en av de absolut roligaste tiderna av mitt liv och jag är så tacksam för att jag fick chansen att få vara en del av hela hysterin.
Men alla dessa känslor försvann med åren. Jag önskar så att den fanns kvar, att det fanns något som kunde få mig att försvinna ur mig själv för ett ögonblick.
Jag hoppas något innerligt att jag kan få tillbaka känslan, känslan av att verkligen brinna för något, känna att man gör det bara för sig själv, för att man själv ska må bra.
Många säger att ta det lungt att vänta att jag fortfarande är ung.
Men det är jobbigt, jobbigt att se sina vänner hitta något som dom verkligen är bra på och tycka om det dom gör när man själv står kvar och väntar.
Men väntar på vad?
Jag ska verkligen försöka att jobba med känslan att det är okej att bara vara, att inte ha så bråttom och att ta tillvara på de fantastiska sakerna i livet, och låta bli att tänka på att hitta det där speciella, det kommer med tiden, Men det gäller bara att ha tålamod.
Puss och kram
♥
Kommentarer
Trackback
